Veckans vårtecken från mig kommer två dagar försent. Jag började en smärthanteringskurs i måndags som tar kraften ur mig. Ska man inte bli bättre när man gör en sån kurs?? Igår studsade vi omkring på golvet, samt lärde oss linedance. Ni kan ju gissa vad sånt gör för en värkande kropp. Hmmm...
Om ni undrar varför jag inte skriver så mycket kommentarer just nu så vet ni varför. Jag är glad om jag orkar sätta igång datorn.
Viveka på
Humlebacken drog igång denna vårteckenutmaning och många från hela landet har slutit upp och det är verkligen roligt att kunna läsa om hur våren gör sina framsteg över landet.
Gå hit om du vill läsa mer...
I måndags morse fick jag uppleva ett av de allra bästa
vårtecken man kan tänka sig. Jag tog morgonkaffet ute i trädgården med solens varma strålar vilande i ansiktet och örat fullt av fågelkvitter. Kan det bli bättre??
Vid sidan om uteplatsen står min favoritbuske i trädgården, eller snarare mitt favoritträd. Har efter mycket tid och letande kommit på vad det är för buske, fast jag glömmer namnet hela tiden. Något med Kausisk buske (eller något liknande) heter den och har ett lövverk som är helt otroligt. Ser ut som små hjärtan som hänger på rad på varje gren. När sommarvärmen steker för fullt då är det skönt att sätta sig i en vilstol under detta träd. Just nu är det inte så mycket löv, men knopparna lyser rosarött mot den blåa himlen och blir till ett vackert konstverk att njuta av.
Det var fullkomligt ljuvligt att sitta där och känna värmen slicka en i ansiktet. Chippen, våran busiga "lilla" katt tyckte likadant. Han låg på vår halvfärdiga uteplats och kråmade sig och lyssnade till allt som rörde sig.
Han är verkligen en rolig katt. Han gillar inte kyla, så han har i stort sett hållit sig inne hela vintern. Men nu står han vid dörren var och varannan kvart för att komma in eller ut. Jo, han vill in lika ofta som han vill ut. Måste kolla om maten är kvar. Knasig katt! Precis som vi vill äta hans mat!!
Får han inte gå ut så kommer han och ställer sig framför en och fullkomligt skriker. Han är verkligen barnet i familjen. Till och med våra egna barn tycker han är knäpp. De ser inte att han beter sig som dem när han vill ha sin vilja fram - han tjatar.
Längtan att få göra iordning entrén till huset gör sig också påmind när våren kommit. Att få ta bort alla rester av förra årets blomsterfägring ligger högt på listan nu. Det är bara tiden att inhandla de nya blommorna som fattas, men med lite pusslande hit och dit så ska jag väl få till det också.
Ser ni vad åren kan åstadkomma med en gammal dörr? En dörrklapp, en dörrskylt (som numera är borttagen) och väder och vind har skapat ett kors på vår dörr. Det känns tryggt. Som om vårt hus är märkt för att beskyddas... Lite som berättelsen från bibeln där Israels folk beskyddades från pesten när den svepte över egyptien. Då ritade man ett kors på varje dörr där de boende skulle skonas från den hemska sjukdomen.
Vi har tänkt måla om dörren, men ärligt talat så är jag lite tveksam. Gillar korset på dörren på något sätt... även om det inte är så snyggt inredningsmässigt sett.
Bjuder på lite scilla från vår trädgård. Fortfarande är gräsmattan mer blå än grön... men snart så är även våren över. Bäst att passa på att njuta så länge det går. Våren bär med sig en fräschör som står över alla andra årstider. Fast sommarvärme är inte dumt det heller...
Ha en fortsatt bra vecka! Jag önskar er allt gott och är så glad och tacksam för att ni tittar in hit och lämnar små fotspår...
